Krav på att anbudspris ska anges i hela kronor strider inte mot proportionalitetsprincipen

Tre regioner upphandlade ramavtal för bemanningstjänster och ställde krav på att offererade priser skulle anges i hela kronor. Ett bolag fick sitt anbud förkastat eftersom bolaget angett sina priser i kronor och ören. Kammarrätten anser att kravet inte strider mot proportionalitetsprincipen och att den negativa effekt kravet kan föranleda, i aktuellt fall att anbudsgivarna måste ange pris i hela kronor, inte kan anses vara oproportionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet.

Bakgrund 

Tre regioner upphandlade ramavtal för bemanningstjänster avseende läkare och sjuksköterskor. Upphandlingen genomfördes enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och regionerna tilldelade uppdraget till alla bolag som uppfyllde kraven. Tilldelningsgrund var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet baserat på pris.

I upphandlingen var det ett obligatoriskt krav att offererade priser skulle anges i hela kronor. Ett bolag som deltog i upphandlingen fick sitt anbud förkastat eftersom bolaget angett sina priser i kronor och ören.

Bolaget ansökte om överprövning och anförde bland annat att kravet på ”hela kronor” inte var proportionerligt och att det inte hade något naturligt samband eller stod i rimlig proportion till det som upphandlades. 

Regionerna invände med att syftet med kravet dels var att underlätta det administrativa förfarandet med att rangordna anbuden, dels att underlätta framtida prisjustering för upphandlingsföremålet. 

Förvaltningsrätten konstaterade att upphandlingsdokumentet inte hade varit otydligt och att övriga anbudsgivare fyllt i hela svenska kronor. Detta ansåg förvaltningsrätten talade för att kravet varit tillräckligt tydligt. 

Förvaltningsrätten konstaterade också att det av upphandlingsdokumentet framgick att om anbudsgivare lämnat samma anbudspris skulle rangordningen dem emellan avgöras via lottning. Detta resulterade i 80 lottningar. 

Enligt förvaltningsrätten var kravet inte svårt för bolaget att efterleva, kravet på ören saknade emellertid betydelse för det som upphandlades och det syfte som angivits av regionerna hade inneburit att ett omfattande lottningsarbete skett i stället för det arbete som hade funnits vid rangordning efter ören. Kravet var därför inte proportionerligt och förvaltningsrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om. 

Kammarrättens bedömning

Frågan i målet är om kravet att anbudspriset ska anges i hela svenska kronor strider mot proportionalitetsprincipen.Kammarrätten anser att kravet får anses vara en ändamålsenlig åtgärd för att uppnå det uttalade syftet, samt att det inte har framkommit annat än att kravet är nödvändigt för att uppnå syftet.

Kammarrätten anser vidare att den negativa effekt kravet kan föranleda, i detta fall att anbudsgivarna måste ange pris i hela kronor, kan inte anses vara oproportionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet. Det har heller inte kommit fram att kravet skulle ha varit svårt att uppfylla. Kammarrätten finner därför att kravet att ange anbudspriset i hela kronor inte strider mot proportionalitetsprincipen.

Med hänsyn till att huvudprincipen är att anbud inte får ändras efter att fristen för att lämna anbud löpt ut beslutar kammarrätten att förvaltningsrättens dom ska ändras på så sätt att ansökan om överprövning ska avslås.

Av Mihiri Ratnayake, redaktör och jurist

Publicerad 4 nov 2021