Logga in

Glömt ditt lösenord?

Trångboddhet inte negativt för vare sig hälsa eller skolresultat

Trångboddheten ökar successivt i Sverige, men det finns inga tecken på att detta ökar risken för ohälsa och dåliga skolresultat. Detta visar en granskning från Riksrevisionen. 

I Sveriges storstäder är vart fjärde hushåll trångbott. Riksrevisionen har därför granskat om vuxnas och barns hälsa, och barns skolresultat, försämrades efter en ändring i reglerna för bostadsbidraget som infördes 1997. Ändringen ledde till att ett förhållandevis stort antal hushåll flyttade till mindre bostäder, och att dessa familjer därmed blev trångbodda enligt den senast beslutade normen för trångboddhet. 

Riksrevisionen har jämfört dessa personers vårdkonsumtion, sjukfrånvaro, tillfällig föräldrapenning och avgångsbetyg från grundskolan och gymnasiet med bidragstagare som inte flyttade till en mindre bostad.

– Granskningen visar att det inte finns några tecken på att trångboddhet såsom den definieras i Sverige har effekter på vare sig vuxnas eller barns hälsa, eller på barns skolresultat, säger Cecilia Enström Öst, projektledare för granskningen.

Trångboddhetsnormen är föråldrad


Trångboddhetsnormen säger att alla i hushållet ska ha eget sovrum, förutom vuxna par som kan dela, för att hushållet inte ska räknas som trångbott. Bostaden ska även ha ett kök och ett vardagsrum.

– Analysen i granskningen har dock omfattat även en snävare definition av trångboddhet, men inte heller i dessa fall har hälsa eller studieresultat påverkats negativt, säger Cecilia Enström Öst.

Riksrevisionen konstaterar att det är osäkert om trångboddhetsnormen i sin nuvarande konstruktion är relevant för dagens bostadsmarknad. Plan- och bygglagen har ändrats för att möjliggöra byggandet av fler små bostäder, det varierar hur välfärdssystemet förhåller sig till trångboddhetsnormen och i ett internationellt perspektiv är det vanligt att barn kan dela rum utan att familjen anses vara trångbodd. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hur trångboddhetsnormen är utformad och hur den används.

Publicerad 5 apr 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom socialrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

I det här fallet bedömer kammarrätten att en kvinna med demenssjukdom och alkoholberoende som hade vistats på behandlingshem hade godtagbara skäl för att inte ansöka om bistånd till hyra i tid.

11 mar 2024

Riksdagen har röstat ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.

7 mar 2024

En kvinnas psykiska ohälsa triggades av hennes hemmiljö, trots det bedömer kammarrätten att hon inte behöver bostad med särskild service enligt SoL.

18 jan 2024