Sammanställning av lagändringar inom sjukvårdsområdet
Den 1 januari 2018 träder ett flertal lagändringar som påverkar sjukvårdsområdet i kraft. Här kan du i korthet läsa vad respektive lagändring innebär.
Ett nytt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
– vårdgivaren ska i första hand hantera klagomål
Klagomålssystemet mot hälso- och sjukvården och dess personal kommer att ändras den 1 januari 2018. Vårdgivaren kommer då att bli den som i första hand ska ta emot och besvara klagomål och synpunkter, istället för att patienter eller närstående vänder sig direkt till tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tanken är att detta blir en effektivare klagomålshantering som ger patienter snabbare svar och vårdgivaren möjlighet att tidigare förebygga fler vårdskador.
IVO kommer framöver att fokusera på allvarligare fall – som när patienter har avlidit, fått svåra eller bestående skador, ett väsentligt ökat vårdbehov, tvångsvårdats eller fått sitt självbestämmande, sin integritet eller sin rättsliga ställning hotad.
Patientnämndernas funktion förtydligas i den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna. De ska också bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet.
Spelmissbruk – missbruk av spel om pengar likställs med substansmissbruk
Den 1 januari 2018 får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ett utökat ansvar för stöd och hjälp till personer som har ett spelmissbruk. Missbruk av spel om pengar blir likställt med andra typer av missbruk, till exempel av alkohol, narkotika eller dopningsmedel. Ändringen innebär dock inte att det kan bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) i ärenden om spelmissbruk.
Hälso- och sjukvården ska också beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med lider av spelmissbruk. Kravet på överenskommelse om ett samarbete mellan kommun och landsting om personer som missbrukar substanser ska även omfatta personer som missbrukar spel om pengar.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och
sjukvård (nya betalningsansvarslagen) – ökat krav på samverkan
Kommun och landsting måste samverka vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård när patienten efter utskrivningen fortfarande kommer att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2018 och kommunens betalningsansvar inträder då tidigare än förut. Den gamla betalningsansvarslagen ersätts med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Detta gäller alltså när en patient ”mår bättre men inte bra” – fortfarande behöver visst stöd, men inte nödvändigtvis behöver ligga kvar inlagd i den dyra slutenvården på sjukhus. Det blir tydligare att den slutna vården ska underrätta socialtjänsten om utskrivningar från sluten vård i god tid, samt att socialtjänsten måste börja planera utskrivningen i god tid.
Det ändrade betalningsansvaret inträder som sagt tidigare än förut. Kommunerna kan behöva skapa en beredskap – likt den som socialjouren har – om den nya lagen ska bli verksam och inte bara leda till att kommunerna behöver betala sig fria med dyra belopp. Enligt remissförslaget ska genomsnittskostnaden för ett vårddygn i den slutna vården i Sverige vara 7 100 kronor för 2018.
Landsting och kommun ska utarbeta gemensamma riktlinjer för samverkan och får även träffa överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt eller med ett annat belopp än vad som bestäms i den nya lagen. Om huvudmännen inte har kommit överens om annat så gäller den nya lagen.
Ny kommunallag – kommunal hälso- och sjukvård
Den 1 januari 2018 träder en ny kommunallag i kraft. Hälso- och sjukvården styrs främst av landstingen och regionerna, men det finns även kommunal hälso- och sjukvård. Kommunerna ska erbjuda hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden för äldre eller funktionshindrade och som vistas i dagverksamhet. En kommun får även erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet, så kallad hemsjukvård.
Den nya kommunallagen får en ny struktur och ett mer enhetligt och modernt språk. Andra förändringar är till exempel att rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda görs tydligare, fullmäktige får möjlighet att bestämma att styrelsen ska besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet, den kommunala anslagstavlan blir webbaserad och sakkunniga revisionsbiträden får en stärkt roll.
Ny förvaltningslag – undantaget för vårdens
ärendehandläggning försvinner
Den nya lagen träder i kraft ett halvår efter ovanstående lagändringar, den 1 juli 2018. Bland annat försvinner den tidigare begränsningen i fråga om lagens tillämplighet vid ärendehandläggning i första instans på hälso- och sjukvårdens område. Förvaltningslagens krav vid beredning av ett ärende, beslutsfattande och verkställighet ska alltså framöver gälla även inom vården. Denna reform innebär att högre rättssäkerhetskrav generellt kommer att gälla vid ärendehandläggningen inom hälso- och sjukvården jämfört med förut.
Den nya lagen innehåller även bestämmelser om bland annat möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats, rätten till tolk och översättning, jäv, hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar, möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende, hur myndigheter ska motivera sina beslut, när en myndighet får ändra ett beslut och vilka beslut som får överklagas.
Vill du bevaka hälso- och sjukvårdsområdet?
Läs mer om JP Sjukvårdsnet här.
Publicerad 7 dec 2017
