Kvalificeringskrav och tilldelningskriterier får inte blandas samman

Två kommuner upphandlade utbildning av yrkesförare. I upphandlingen var tidigare erfarenhet både ett kvalificeringskrav och ett tilldelningskriterium. Kammarrätten anser att det inte framgått att kriteriet syftat till att bedöma kvaliteten på inkomna anbud och inte heller att kriteriet syftat till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kommunerna har därmed utvärderat omständigheter som huvudsakligen är att hänföra till anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget, vilket strider mot de grundläggande principerna.

Bakgrund

Två kommuner upphandlade utbildning av yrkesförare. Enligt upphandlingsdokumenten var tidigare erfarenhet både ett kvalificeringskrav och ett tilldelningskriterium.

En leverantör som rangordnats på andra plats i utvärderingen ansökte om överprövning och anförde att vinnande leverantör inte borde ha tilldelats kontraktet då bolaget inte uppfyllt kvalificeringskravet som gällde teknisk och yrkesmässig kapacitet. Leverantören menade också att kommunerna blandat samman kvalificeringskrav och tilldelningskriterier och att utvärderingsmodellen var bristfällig utformad. 

Förvaltningsrätten avslog ansökan. 

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten konstaterar att en upphandlande myndighet har stor frihet att välja vilka tilldelningskriterier som myndigheten vill tillämpa vid tilldelning av kontrakt. Valet av tilldelningskriterier kan dock endast avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Av upphandlingsdokumenten framgår att inkomna anbud utvärderades utifrån pris och kvalitet. Utvärdering av kvaliteten skedde i enlighet med en utvärderingsmodell och ett av delkriterierna i mallen var ”Teknisk och yrkesmässig kapacitet”. Som förklaring till kriteriet angavs att anbudsgivarna skulle lämna beskrivning av ett referensuppdrag som bekräftade erfarenhet av arbete mot kommunala yrkesskolor och annan vuxenutbildning.

Kammarrätten anser inte att det framgår att det nu aktuella kriteriet gällande ”Teknisk och yrkesmässig kapacitet” syftat till att göra det möjligt för kommunerna att bedöma kvaliteten på inkomna anbud. Det framgår således inte att kriteriet syftat till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kommunerna har därmed utvärderat omständigheter som huvudsakligen är att hänföra till anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget, vilket står i strid med de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling (LOU).

Kammarrätten anser att det i målet är visat att leverantören kan komma att lida skada till följd av kommunernas agerande. Det föreligger därmed skäl för ingripande enligt LOU. Kammarrätten anser att eftersom bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen är det inte tillräckligt med rättelse utan upphandlingen måste göras om. 

Publicerad 22 mar 2021